Kvitt kvitt?? En ängel kom en ängel gick...

Helgen blir verkligen dämpad - fick höra att Göran S gick bort idag. Alldeles för tidigt, inte ovantät dock men inte hade vi trott att det skulle gå så här snabbt. 

Så här skriver han dotter, stöd gärna!

Det känns overkligen, livet kommer en nära helt plötsligt fastän de inte var några i vår närmaste bekantskapskrets men väl i nästa bekantskapsring... Jag är övertygad om att Görans barn kommer att ha många fina minnen av honom, han var en engagerad far, väldigt aktiv i flickornas idrotter, tränare och familjen umgicks tätt, reste och njöt av livet tillsammans. Kanske mycket pga att de visst vad som komma skulle - den grymma sjukdomen gick i släkten, att det går fort (en månad) är väl tacksamt men visst är det ett hårt slag att mista sin make, pappa som är i min egen ålder om ens det. Jag känner verkligen för Nettan och barnen.
Att livet är så skört borde få oss alla att prioritera bättre. Livet känns orättvist.

Eller finns det någonslags rättvisa ändå? Grattis Christina!

Grannen blev mormor samma dag, även här har det varit en besvärlig väntan men förhoppningsvis stor lycka nu. Det är lite lustigt för jag tänkte tanken innan jag fick besked om att det faktiskt blivit så. Någonstans kanske det jämnar ut sig. Jag föddes saamma natt som min gammelfarmor dog... kvitt, kvitt?

Men vem är det som egentligen styr vilka som ska bort, borde man inte ha någon bättre system så att man kan undanta vissa och släppa dom som ändå känner sig klara med detta jordeliv. Jag bara undrar...